Bujinkan baseras på nio skolor (“Ryû”) som Masaaki Hatsumi är sôke (stormästare) för. Vissa av dessa skolor sägs ha sitt ursprung så långt tillbaka i tiden som 1100-talet, en delvis gemensam tradition som Bujinkan delar med andra japanska budoarter som Ju-jutsu, Judo, Aikido och Karate. Sex av dessa skolor tränades av samurajer och tre av ninjor (Ninjutsu). Var och en av dessa skolor sägs således baseras på erfarenheter samlade, utvecklade och förfinade genom strid och kampsituationer under århundraden. Varje skola har sin egen historia, tradition, tekniker, vapen och sin taktik.

Fram till sent 80-tal kallades kampformen ”Ninjutsu”. Masaaki Hatsumi har kombinerat och utvecklat dessa skolor under det gemensamma namnet ”Bujinkan Budo Taijutsu”. Bujinkan är inriktat på självskydd och på att träna och utveckla utövarna såväl fysiskt som psykiskt.

Ninjutsu

Det japanska tecknet för “Nin” (i “Ninjutsu”, “Ninja”, “Ninpo” osv.) består i sig av två tecken – tecknet för svärd och för hjärta. Det kan förstås som att hjärtat styr svärdet, eller att svärdet måste riktas på rätt sätt “med hjärtat” – alltså kan “Nin” förstås som att man har kontroll över sin kropp och sitt sinne. “Nin” brukar också översättas som “varaktighet”, “tålamod” och “ståndaktighet”. Under 80-talet skapades en felaktig bild av Ninjutsu som nu i stort sett tvättats bort. Under 90-talet ändrades namnet från “Bujinkan Ninpo Taijutsu” till “Bujinkan Budo Taijutsu”.

(Denna text är delvis hämtad från bujinkan.se och Bujinkan To Nan Dojo.)







 

Historia

Nin